Föreläsningar

Jag har under åren varit ute och föreläst om, samt undervisat i mitt sätt att tänka mat. Det har varit på vanliga skolar för ungdomar, restaurantskolor och trädgårdsskolor. På bibliotek, offentliga platser, i butiker och kök.

Ibland för allmänheten och ibland för yrkesmänniskor.

Priset beror på sammanhang, tid och plats.

Ämnen jag har pratat om är: Varför skal man välja ekologiskt, varför skal man arbeta med säsongens råvaror, hur arbetar man med säsongens ekologiska råvaror, kvalitet, helhetstänk, samarbeta mellan personer och yrken, yrkesstolthet/självförtroende, från frö till bord osv.

Nedan en text om hur jag tänker om vår mat i skola och förskola. Samma tanker har jag när det gäller alla andra ställen som serverar mat: sjukhus, äldreomsorg, väg restauranter, fängelser, caféer, lunchrestauranter osv. Samma grundtänk med justeringar efter vilka sorts gäster man skal laga mat till:

Jag är övertygad om att om skolans gäster (elever) serveras god, näringsrik och vacker mat regelbundet kommer de att må bättre, bli gladare och mer harmoniska och därmed prestera bättre både individuellt och som grupp!

Mat lagad av säsongens färska ekologiska råvaror. Med det menas att utgå från vad som finns tillgängligt i säsong och sedan börja laga mat. Det naturliga sättet, såsom man gjort i alla tider. Det är de bästa råvarorna att laga bra mat på. Också får vi så mycket på köpet. I säsong är säsongsvarorna ofta fördelaktigt prissatta. Miljön tar minst stryk då långa transporter försvinner. Dessutom kommer man närmare livsmedelsproducenterna och får möjlighet att lära känna/träffa dem och ta del av deras arbete. Det ger respekt för råvarorna. Stöttar vi producenterna ser vi till att de finns till i framtiden. Stöttar vi bra producenter får vi bra produkter. Ganska enkelt! Det är lätt att få tag i ekologiska råvaror i säsong. De är näringsrika och goda. Mycket för att de passar i sin säsong. Lätta på sommaren och tyngre på vintern. Sist men inte minst är det makalöst inspirerande och utvecklande att inte ha allt jämt. Det gör att man fokuserar. Man får längta.

Detta är ett tänk vi vuxna måste ha, vi kan inte förvänta oss att ungdomarna ska veta detta. Vi ska lära dem. Vi ska visa det hemma som föräldrar såväl som i skolan, där de äter lunchen som är dagens viktigaste måltid för aktiva barn. Eleverna är skolans gäster och ska behandlas så. Både för elevernas och kökspersonalens skull. Kökspersonalen skal samarbeta med övrig personal på skolan så kosten anpassas för att hjälpa eleverna få i sig det de behöver fysiskt och i pedagogisk syfte. Eleverna ska vara med att laga och servera maten och plocka ihop efter måltiden. Eleverna ska också vara med att sätta sin prägel på matsedeln. Allt detta för att eleverna skal få förståelse och kunskap om matlagning. Vara delaktiga.

Matsalen ska vara vacker och trevlig.

Det går att integrera maten i flera ämnen. Låta eleverna räkna ut måltidspriset (matematik), få besök eller besöka producenter (biologi), hantverk och kultur ingår och genom att undersöka var råvarorna kommer ifrån får vi med geografi. En del kanske kommer från utlandet (språk). Och så hemkunskap förstås.

Höjer man prioriteringen av skolmaten lockar man också till sig duktig kökspersonal. Ett sätt är att schemalägga lunchen först och sedan lektionerna. Om platsbrist gör att en grupp elever får maten alltför tidigt eller sent på dagen kanske ett mellanmål kan ingå till just dem som behöver det. Allt för att eleverna ska få maten när de behöver den så de kan göra ett bra arbete i skolan. På detta sätt visar man eleverna respekt och förståelse vilket gör att motivationen höjs. Säkert även för skolkökspersonalen.

Vilken arbetsplats man skulle kunna erbjuda! Kockar som får laga mat på de bästa råvarorna till gäster (elever) med många krav! Det ska vara gott och lunchen är en viktig del av skoldagen. Bra mat till hungriga, växande barn är ytterst tillfredsställande att kunna erbjuda. Precis som vi behöver de bästa lärarna på skolan behöver vi de bästa kockarna.

Med bra information till föräldrarna om detta arbete gör man dem delaktiga. Och kan inspirera till maten i hemmet.

Och vilken möjlighet att utveckla forskningen runt kostens/måltidens betydelse i barnens utveckling och inlärningsprocess. Vilken mat ska man ha för att klara av skoldagen på bästa sätt? När på dagen ska man ha den? Hur mycket ska man äta? Forskning som inte bara kan vara till nytta i Sverige men såklart i hela värden.

Den utgift vi lägger ut på maten får vi tillbaka med elever som mår bättre, är gladare och presterar bättre.

I anslutning till köket bygger man en köksträdgård. Där man kan odla en del av de råvaror som behövs i köket. Men trädgården ska också användas av eleverna som en spännande plats att vara på. Och hjälpa till i. Inomhus ska det finnas växter som är vackra och som det går att äta i den mån det är möjligt.

Med gemensamt mål har man mycket större möjlighet att lyckas med hälsan och kunskapen som mål.